År 2002 stod min fina Nelli Fire Queen i ett stall där hon skulle säljas som travhäst. Hon hade lovande stam och hon hade stora förväntningar på sig. Vi skulle den dagen på hästägarträff hos Joakim Lövgren där vi redan hade en annan häst i träning. Dagen stod för ponnytrav och middag på en gård där unghästar hade placerats för att förmodligen bli sålda denna kväll. Vi hade inte direkt planerat att köpa några fler hästar just då men vi tänkte att vi skulle gå och titta på alla dessa hästar ändå. Det blev då att vi blev delägare i en 1-årig hingst som visade väldigt bra potensial. Vi gick vidare i stallet och tittade. och precis när vi skulle gå ut såg jag denna fina häst som lugnt stod och visade upp sig för folk som stod och tittade på henne alla pratade om att hon hade riktigt fin stam och super fin exteriör men där var ett stort minus med henne, hon var ett sto. I travärlden så är ston inte lika bra eller lika mycket värda. Att stå så och prata om denna häst tyckte jag var i stort sätt helt förgävligt. Om man ändå ska stå och prata skitt om hästen så kan man väl ändå göra det för sig själv eller att strunta i att kolla på hästen överhuvud taget om man ändå inte tycker att den är något att ha för att det är ett sto. 
Iallafall så hörde jag bakom mig säga , tycker du om henne? Jag svarade så klar ja och sa att det var den finste häst jag någonsin sett. Inom bara några sekunder efter jag svart det så hade vi köpt henne. Denna häst som alla stod och beundra var nu vår. Jag tror att det var en av dom lyckligast dagarna i mitt liv.
 
Hästen gick som 2 åring till träning och startade sitt första lopp som 3 åring. Alla som såg henne gav henne beröm för hennes löpparvilja och hennes fina gång. Allt gick så bra och det kändes lite som man levde i en dröm. Efter några år så hade hon varit i 3 olika stall och vi beslutade oss för att flytta henne till en tränare som vi kunde ha bätter kontakt med och som fanns i närheten av var vi bor. Hon flyttades till Team Christensen med våran andra häst där vi fick reda på att hästens knä var dåligt. Att få detta beskedet var inte roligt. Detta var en häst som älskade att tävla och man såg hur lycklig hon var när hon sprang på travbanan. Vi fick bedömning av veterinär att hon skulle kunna fortsätta tävla om vi opererade hennes knä vilket vi valde att göra och hon repade sig bra efter operationen Nelli var då 6 år. Vi tänkte så klart att detta var toppen och hästen var lycklig. Vi åkte till hennes första tävling efter operationen och att se sin häst lämna travbanan halt är det värst som jag varit med om. Hon fick sprutor efter loppet och efter varje lopp hon gjorde var hon halt efter, dock var hon aldrig halt hemma när hon tränade vilket alla tyckte var konstigt. Det kommer dock en dag där man säger att det får vara nog och som 7 åring lämnade hon banan med en framtid som avelshäst. Hon hämtades hem och fick gå hemma hos oss tills det var dags för betäckning.Under den tiden så bestämmde jag även mig för att börja rida. vi köpte utrustning och allt och jag tänkte inte så mycket på vad det var för häst jag satte mig upp på riktigt. Jag hade aldrig riktigt ridit förut förutom på ponnyridning och att nu sätta sig på en häst som älskar att spring och det fort var kanske inte det smartaste men denna underbara häst verkade förstå mig helt och hon hade inte kunnat vara en bättre häst. Jag måste ändå säga att jag var glad att kunna ha henne hemma. Jag fick ett ansvar som jag älskade att ha och hon blev min bästa kompis det finns inget jag ångrar nu när jag tänker tillbaka på det vi gjort. år 2008 betäcktes hon på brodda stuteri med hingsten Fast Photo. År 2009 kom hennes sto föl till värden vid namn Eksmadens Queen. Ett fin dam med mycket humör och är mamma upp i dagen. Efter två veckor tog vi hem båda och dom fick gå hemma på bete. under den tiden kom jag väldigt nära både Nelli och fölet vilket jag tycker är det bästa som hänt mig. Att ha någon som förstår en så bra. År 2010 flyttade fölet till träning. Jag hade nu Nelli helt själv igen och här påbörjade vi vår resa. Denna resan har varit helt underbar och med blod,svett och tårar men också mycket kärlek så har vi kommit till var vi är idag. Jag har en häst som skulle göra allt för mig och jag allt för henne. Vi har hört mycket skitt från många men vi har tagit oss igenom det och det har gjort oss starkare och det är därför vi är där vi är idag. 
Jag älskar dig min underbara häst